Samer i svensk film

Samers plats i den svenska filmhistorien är i bakgrunden, som fond till svenska naturskildringar. Bilden har varit exotiserande även när uppsåtet varit ärligt. När samer började göra film ändrades denna bild och man kunde ge ett inifrånperspektiv på sina liv och sin historia. I samarbete med Tempo dokumentärfestival visar vi en rad filmer som visar hur samer skildrats genom tiderna. I prins Wilhelms etnografiska reseskildring Lappmark (1936) beskrivs samers liv i lyriska ordalag. Arne Sucksdorff skildrar samernas flytt tillbaka till skogslandet om hösten i Sarvtid (1942). I den digitalt restaurerade Från vinterviste till sommarfjäll (1949) dokumenterar Stig Wesslén Jokkmokksamernas liv. I Ylva Floremans och Peter Östlunds Ovanlandet (1985) berättar samiska kvinnor om sina liv. I Bihtto? (2014) porträtterar Elle-Máijá Tailfeathers sina föräldrars blandäktenskap. Efter visningen samtalar Malin Nygren, projektledare för Filminstitutets arbete med nationella minoriteter, med bland andra filmaren Anna Linder och Kjell-Åke Aronsson, före detta museichef för Ájtte, om hur skildringar av samer förändrats och om det spelar roll vem som står bakom kameran. Samtalet pågår i 30 minuter.

Dela