Stormen + Pour le mistral

När filmen kom revolutionerade den världen genom sin förmåga att återge rörelse i bild och i den tidiga filmen var stormar, höga vågor och träd som vajade i vinden vanliga. Trots motsägelsen i att uppmärksamma ett fenomen vars effekter är det enda vi ser i ett medium som går ut på att visa upp något fortsätter denna metafor för rörelse att vara en central beståndsdel inom filmen – från vinden som blåser in genom de öppna fönstren och omkullkastar allt i Jean Epsteins Huset Ushers fall till de hypnotiska vetefälten i Terrence Malicks filmer. Vi visar två filmer, en spelfilm och en dokumentär, där vinden på olika sätt står i centrum. Visningen inleds av Danial Brännström, Cinematekschef.



Stormen: Våldtagen Lillian Gish försöker gräva ner lik i sandstorm i Victor Sjöströms mest kända amerikanska film. Den mäktiga Gish, som valde förlagan, regissören och motspelaren Lars Hanson, tyckte själv att det var hennes bästa film. Stormen är en stumfilm vad gäller dialogen, men på ljudspåret hörs förutom musiken den vinande vinden!



Pour le mistral: Vardagsbilder i svartvitt och färg, vidfilm och Scope, från Rhônedalen där den skoningslösa mistralvinden passerar på sin väg till medelhavet.

Dela